Det är inte hur mycket du gör något, utan på vilket sätt du gör det, som påverkar hjärnan. Du kan jobba 14 timmar om dagen utan att bli utbränd och du kan jobba 8 timmar om dagen och bli det. Skillnaden ligger i hur du jobbar – med lust och pauser eller med krav och i ett svep.
Det finns flera saker som belastar hjärnan. Tiden man belastar utan paus är en faktor. Känslomässig påverkan som krav på prestation, oro, frustration och rädsla är en annan. Det gör att det inte är antalet timmar du jobbar som påverkar hur mycket det sliter, utan hur mycket du jobbar utan paus och hur påfrestande det är mentalt.
Återhämtning från fysisk belastning
Hjärnan behöver återhämtning när du har använt den. Och den behöver rätt mycket återhämtning. Om det du gör är jobbigt kan den behöva så mycket som 1-5 minuters paus var 30:e minut, och dessutom en längre paus (15-30 min) två gånger under en arbetsdag.
De digitala möjligheterna med möten vägg i vägg, att bara klicka ner det ena och upp det andra, är ett exempel på för mycket belastning för hjärnan. Vanan att dessutom göra annat medan man lyssnar med ett öra, eftersom ingen ser, är rent skadlig.
Det var det här jag inte visste, och som läkaren aldrig frågade om. Jag jobbade ju ingen övertid, så jag kunde väl inte vara utbränd? Men jag jobbade för två, utan paus, 8 timmar om dagen. Min hjärna var som ett kokt ägg redan vid tretiden varje dag, helt slutkörd. Men jag bara fortsatte.
Återhämtning från känslomässig belastning
Krav på prestation, oro, frustration och rädsla är exempel på känslor som får hjärnan att slå på stora varningsklockan, vilket får resten av kroppen att gå upp i beredskapsläge. Och från det måste både kroppen och hjärnan få vila.
Om du är livrädd för att tala inför människor kommer en arbetssituation där du ständigt måste hålla presentationer inför dina kollegor snabbt slita ut dig. På samma sätt kommer arbetsplatser, eller familjeförhållanden, med mycket konflikter och hierarkier också slita. Hjärnan måste få vila från negativa känslor under dagen.
Min arbetsplats var konfliktfylld, kaotisk och oklar. Förutom den kognitiva belastningen jag utsatte min hjärna för hade den hög känslomässig belastning. Jag hade behövt vila mycket, mycket mer.
Fritid är inte automatiskt återhämtning
En vanlig missuppfattning är att fritid är återhämtning för hjärnan bara för att det inte är jobb. Om du anstränger dig för att lära dig något nytt, utsätter dig för nya saker som är lite läskiga eller gör aktiviteter som kräver fullt fokus så är hjärnan lika påkopplad som på jobbet.
Jag hade ett dagjobb som IT-konsult och ett kvällsjobb som PT och gruppträningsinstruktör. Och sen hade jag lite ideella uppdrag och kravfyllda träningar på det. Min "fritid" var precis lika mycket belastande som min arbetstid. Jag trodde jag vilade, men sanningen var att jag belastade min hjärna i princip dygnets alla vakna timmar.
Ett liv som ser bra ut på pappret – 8 timmar jobb om dagen och sedan träning – kan vara illa för hjärnan. Om man först kör slut på hjärnan både fysiskt och känslomässigt på jobbet, och sen går vidare till en träning där man förväntas prestera på topp, då har man snart en utmattning. Hjärnan orkar inte var konstant påkopplad, konstant utmanad.
Så ta hand om dig, planera in återhämtning!
Läs mer i boken
Comentarios