Inlärd hjärntrötthet är när hjärnan missuppfattar signaler från din kropp som om de vore farliga. Kroppen mår bra, men hjärnan skapar hjärntrötthet ändå. Hjärntröttheten är falskt alarm.
Hjärnan lär sig hjärntrötthet
Allt vi gör kräver att vi kopplar rätt i våra nervbanor. Första gången vi gör något, till exempel försöker gå, är det svårt. Vi är fumliga och misslyckas. Ju fler gånger vi gör det, desto lättare blir det. Till slut blir det så automatiserat att vi går utan att tänka på vad vi gör. Vi har byggt som en motorväg för den nervkopplingen i hjärnan. Hjärnan kopplar rätt snabbt och lätt.
Förmågan att lära sig är för det mesta bra, men ibland lär hjärnan in fel. När vi upplever hjärntrötthet om och om igen innebär det att hjärnan lär sig koppla hjärntrötthet snabbt och lätt.
Det handlar inte om inbillning
Inlärd hjärntrötthet innebär inte att det ”bara sitter i huvudet”. Hjärntrötthet är alltid lika verklig, oavsett om den beror på att något är trasigt eller ej. Eftersom hjärntrötthet bearbetas i hjärnan, innebär det att hjärnan har stor möjlighet att påverka var, när och hur mycket hjärntrötthet vi upplever.
Inlärd hjärntrötthet - helt nytt i forskarvärlden
Inlärd hjärntrötthet är något som kommer från smärtforskning, och det är helt nyligen en del terapeuter har upptäckt att det även funkar på hjärntrötthet och en del andra symptom. Jag fick hjälp med detta via amerikansk vård. Vad jag vet finns det inga som jobbar med det i Sverige än.
Termen inlärd hjärntrötthet är mitt eget försök att göra tydligt vad det handlar om. De medicinska termer för detta när man pratar smärta är neuraplastisk, central sensitisering eller noceoplastisk.
Neuroplastisk är en kombination av neuro efter neurologi, läran om hjärnan och nerverna, och plastisk efter plasticitet, hjärnans förmåga att ständigt göra nya kopplingar mellan olika nervtrådar. Noceoplastisk kommer från nocebo, att negativa förväntningar förvärrar symptomen.
Hur vet jag om hjärntröttheten är inlärd?
Följande lista är indikatorer på att det inte rör sig om att något är trasigt, utan att det är inlärd hjärntrötthet.
Anfallet av hjärntrötthet kom från ingenstans.
Hjärntröttheten finns kvar efter att den ursprungliga skadan har läkt eller borde ha läkt.
Hjärntröttheten kom, eller förvärras, när du utsätts för stress eller jobbiga situationer.
Hjärntröttheten är inkonsekvent, till exempel att du blir hjärntrött av att läsa en viss typ böcker, att lyssna på en viss typ av poddar, eller att träffa några vänner men inte andra (riktiga vänner, inte energitjuvar).
Hjärntröttheten triggas av saker som inte har med kroppen att göra, till exempel vädret eller tid på dagen.
Hjärntröttheten kommer med fördröjning. Du känner inget under tiden du till exempel tränar, men alltid efteråt.
Läkaren kan inte förklara din hjärntrötthet.
Personlighetsdrag som perfektionism, oro, att försöka vara alla till lags eller ta hand om alla andra. Att ständigt vara i beredskapsläge sätter press på hjärnan.
Den första punkten kan vara lite klurig. Vi människor har en förmåga att försöka hitta orsakssamband även när det inte finns något. Därför vill vi gärna se en orsak till smärtan, även om den egentligen kom från ingenstans.
Vi kopplar det till att vi läste dagen innan, trots att vi har läst andra gånger utan att bli hjärntrötta. Eller så tog vi en fika med vänner, eller klippte gräset. Om du gjorde något du har gjort förut utan hjärntrötthet, är det förmodligen inte orsaken till hjärntröttheten. Hjärntröttheten kom från ingenstans.
För mig var det här så otroligt tydligt. Min hjärntrötthet kom inte i samband med att jag blev utbränd, utan en bit in i sjukskrivningen. Den förvärrades oftast inte under en aktivitet, utan efteråt.
Jag kunde prata med min kompis i Kanada på engelska (inte mitt modersmål) i två timmar utan att bli trött, men inte en annan kompis på svenska i mer än 20 minuter. Jag kunde läsa mängder av forskning om utmattning, men inte läsa nyheterna.
Den var alltid värst på morgonen, trots att all information om hjärntrötthet säger att den ska vara värre på eftermiddagen, då energin är slut. Men fram emot kvällen mådde jag oftast som bäst.
Det var tydligt, i efterhand, att den kom från ingenstans och var helt inkonsekvent.
Beredskapsläget behåller hjärntröttheten
Att hela tiden undra om det man gör förvärrar tillståndet, eller vara inne i kaoset med vård och försäkringskassa, skapar oro och rädsla, vilket ger bränsle till hjärntröttheten och får den att bli kvar. Det kallas hjärntrötthet-rädsla-loopen.
Hjärntrötthet och sjukskrivning skapar oro och begränsning
Oron försätter hjärnan i beredskapsläge, vilket skapar mer hjärntrötthet
Vilket skapar mer oro
Vilket skapar mer hjärntrötthet.
Studier på smärta visar att ju räddare du är, eller ju mer du fokuserar på den och anpassar ditt liv efter den, desto större sannolikhet är det att den består. Och det gäller hjärntrötthet också. Det gäller inte bara känslan rädsla. Ilska, oro, frustration, desperation eller andra starka känslor förknippade till smärtan försätter också hjärnan i beredskapsläge.
Desperationen, ilskan och frustrationen att inte bli frisk ökar hjärntröttheten. Oro, rädsla och press som kommer av ett hemskt system för vård och försäkring förstärker definitivt hjärntröttheten.
Jag är ett praktexempel på detta. Jag blev rädd och orolig för min sjukdom. Jag blev stressad över att läkaren hela tiden sa att jag måste vara frisk inom sex månader enligt försäkringskassan. Jag blev desperat och frustrerad över att jag inte blev frisk. Jag fick prestationsångest över att jag inte lyckades göra mig själv frisk. Jag begränsade mig mer och mer för att minska belastningen. Och jag blev bara sjukare och sjukare.
För att läka inlärd hjärntrötthet måste vi komma över de känslor som försätter hjärnan i beredskapsläge. Vi måste minska vår oro, press, frustration. Läs mer hur du gör det i mitt inlägg om att trygga kroppen.
Läs mer Om du vill grotta ner dig i inlärd smärta och den behandling som jag gick mot inlärd hjärntrötthet finns den vetenskapliga studien på metoden här https://jamanetwork.com/journals/jamapsychiatry/fullarticle/2784694
Comments